Hjälper första responders: NCSU datormodell kan förbättra svarstiderna

Publiceringsdatum:

Forskare vid North Carolina State University har utvecklat en komplex modell för att förbättra hur snabbt räddningspersonal – som polis och EMT – når platsen för fordonsolyckor. I beräkningstestning överträffade modellen de befintliga teknikerna för att snabbt få räddningspersonal till olycksplatser.

"Målet var att ta reda på det mest effektiva sättet att få räddningspersonal till en olycka", säger Leila Hajibabai, motsvarande författare till en artikel om arbetet och biträdande professor vid Edward P. Fitts Department of Industrial and Systems Engineering i NC State. "Var bör de första insatserna vara baserade för att reagera på de mest troliga olycksplatserna? Är det alltid bäst för de närmaste räddningstjänsten att åka till en olycksplats, eller – beroende på trafiken – kan det gå snabbare för räddningspersonal som är längre bort att reagera? Hur påverkar olyckans svårighetsgrad svarstiderna? Det här är några av de frågor som vår modell tar upp.”

För det ändamålet utvecklade forskarna en modell som både maximerar täckningsområdet, så att insatsenheterna kan reagera på så många möjliga olycksplatser som möjligt, och som minimerar den tid det skulle ta respondenterna att nå olycksplatserna. Modellen står också för "hot spots", och prioriterar effektiviteten i svarstiderna på platser där olyckor är mest sannolika att inträffa baserat på historiska data.

"Modellen kan användas för både långsiktig planering och för att allokera resurser för incidentrespons på en daglig basis", säger Hajibabai.

För långsiktig planering kan modellen hjälpa myndigheter att optimera platsen för respondenterna – dvs hjälpa dem att avgöra var de ska lokalisera infrastruktur för första-svarare. På en daglig basis kan modellen också hjälpa myndigheter att avgöra vilka respondenter som är bäst lämpade att nå en olycka snabbast.

För att testa modellen använde forskarna data som samlats in av North Carolina Department of Transportation angående 10 983 trafikincidenter som inträffade på 10 672 olika platser i Raleigh, NC. Forskarna använde data för att testa hur effektivt modellen fungerade jämfört med de två nuvarande toppmoderna tekniker som används för att allokera resurser för incidenthantering.

"Vår modell överträffade de befintliga modellerna när det gäller att förbättra svarstider, oavsett storleken på trafikproblemet de reagerade på", säger Hajibabai.

Dessutom gjorde forskarna modellen tillräckligt flexibel för att införliva förändringar i mängden tillgängliga resurser för incidentrespons.

"Budgetar och andra omständigheter kan förändras avsevärt över tid, och det är viktigt för vår modell att kunna införliva förändringar i hur många respondenter som är tillgängliga", säger Hajibabai.

Forskarna testar nu gränserna för modellen.

"Finns det saker vi kan göra för att göra modellen ännu snabbare? Det här är ett proof-of-concept-papper och resultaten är utmärkta, säger Hajibabai. "Nu vill vi se vad vi kan göra för att göra det ännu bättre." Forskarna letar efter partners för att genomföra pilotstudier med sin modell.

Pappret, "Gemensam kolumngenerering och lagrangisk avslappningsteknik för incidentrespondentens plats och tilldelning”, publiceras open access i tidskriften Datorstödd anläggnings- och infrastrukturteknik. Första författare till uppsatsen är Asya Atik, en Ph.D. student vid NC State.

(C) NCSU

Ursprunglig artikelkälla: WRAL TechWire